Ett sista inlägg

•maj 20, 2009 • 1 kommentar

Det har varit tyst här ett tag nu och det beror på att jag har haft väldigt mycket att göra och det i sin tur beror på att jag bestämde mig för att flytta hem från Japan. Anledningarna till det är många och efter att jag tänkt igenom allt flera gånger och övervägt alla alternativ så fanns det ingen tvekan hos mig att det var rätt val att åka hem. När jag sedan väl bestämt mig för något så brukar det kunna gå undan och den tid det varit tyst här på bloggen har jag spenderat med att knyta ihop allt i Japan och ta farväl av alla mina vänner där. Nu har jag varit i Sverige i ett och ett halvt dygn och känner att det här var det bästa beslut jag kunde ta och nöjd med min tid i Japan kan jag nu se fram emot en härlig svensk sommar. :)

Tack till alla er som följt min blogg!

090520_01

Nattfotografering

•maj 6, 2009 • Kommentera

Inatt passade jag på att vara ute och fota lite för skojs skull, lekte mest runt lite och har inte så mycket att visa upp för mitt arbete. Men det var roligt. ^^

Transparent.

Transparent.

Inlämningsuppgift

•maj 5, 2009 • Kommentera

Jag har för övrigt precis skrivit färdigt en inlämningsuppgift som ska vara inlämnad tjugonde juli.

That’s a first… Sick!

Takao-san

•maj 5, 2009 • Kommentera

Igår var jag och klättrade i japanska berg, eller vad japanerna kallar berg och klättring i alla fall. Det är nämligen så att japaner gillar naturen, men det ska vara på deras villkor och lättillgängligt för alla. Därför var det breda gångvägar upp till toppen och många som var där samtidigt som oss då det var helgdag igår. Men det ger i alla fall många möjligheten att ta sig ut i naturen och uppe på toppen kunde jag se folk i platåskor och annat man absolut inte förknippar med att klättra upp på berg. Nu är det ju fortfarande jobbigt att gå alla de där höjdmetrarna upp till toppen även om man kunde gå på en slät väg där hindren snarare var långsamma japaner än terrängen i sig.

Japaner på väg upp, Sangeeta som vilar.

Japaner på väg upp, Sangeeta som vilar.



Det fanns även en bergbana och en sittlift som gick halva vägen upp om man ville ta det lite lugnare på sin utflykt, men jag och Sangeeta promenerade hela vägen upp. För att sedan gå halvvägs ner igen på en annan led där vi fick gå över en hängbro. Varefter vi gick hela vägen upp till toppen igen. För att kunna ta en led längs en liten bäck på vägen ner för att inte vandra samma väg ner som upp.

Halvvägs upp, nära stationen för bergbanan, fanns det ett ap-zoo som vi kollade in på vår väg upp för berget. Det var lite av en besvikelse, för att inte tala om det tillhörande gräs-”museet” med över tre hundra sorters gräs. Jag såg till att börja med inte tre hundra sorters gräs och hade jag gjort det hade det inte varit något roligare för det. Men det ingick i priset för att kolla på aporna så vi passade på att kolla det ändå.

Ap-zoo.

Ap-zoo.



Vägen ner till hängbron var faktiskt allt annat än en slät och bred gångväg utan istället en smal stig täckt med rötter och en riktigt brant backe precis bredvid. Det gjorde att det var lite spännande att möta alla som var på väg upp då stigen inte var särskilt bred och backen inte såg allt för tilltalande ut att ramla utför. Men det gick bra så vi fick gå över hängbron mitt inne i den japanska lövskogen som pryder alla berg häromkring.

Hängbro.

Hängbro.



Även om det var många andra som sprang omkring där uppe på berget så var det en rolig upplevelse, dels bara för att få se hur japanerna gör när de är ute i naturen men också för att kolla på utsikten. Det är något speciellt med att se de mjuka lövskogarna i en uppsjö av gröna nyanser när man mestadels är van att se tall och granskog som man har hunnit bli lagom less på, alla som åkt inlandet söderut från jämtland någon gång vet vad jag pratar om.

Utsikten halvvägs upp.

Utsikten halvvägs upp.



Själva toppen var inte så speciell då det var som en stor rastplats där det satt mängder med japaner och åt lunch eller stod i kö för att köpa glass i något av stånden där uppe, det är givetvis el draget hela vägen upp till toppen. Men det fanns en utsiktsplats där uppe där man faktiskt hade rätt bra utsikt även det tyvärr var lite disigt för dagen. Nu ska man inte klaga på vädret då det fortfarande var över tjugo grader varmt och bara skönt att solen inte lös allt för hårt på en där man sprang uppför, nerför och tvärs över berget.

Nervägen längs bäcken var den mest utmanande där man emellanåt faktiskt gick i bäcken, eller i alla fall på stenar utlagda där. Det var heller inte alls lika många som gick den här vägen och väldigt få barnfamiljer, de tog gångvägen förbi templet upp och ner istället.

På väg nerför bäcken.

På väg nerför bäcken.



Givetvis samlades det stämplar när man gick omkring där, ingen utflykt här är ju komplett utan att samla lite stämplar. Eftersom det här är japan så fanns det ju givetvis ett ställe att tvätta bort dammet från skorna på också nere vid stationen där det bara var att ta en borste och vatten och börja rengöra. Sammantaget en trevlig dag som gjorde att jag var lite trött i ben och fötter igår kväll, precis som det ska vara.

Lite små tankar

•maj 5, 2009 • 1 kommentar

Man vet att det är sommar när det inte blir blött, kallt och jävligt när det regnar. Blött blir det däremot fortfarande…

Idag blev jag riktigt glad då det var rea på apelsiner, de kostade bara 4:50 styck ungefär.

Jag har dessutom slutat fundera på vad min frukost och kvällsmat egentligen kostar mig. Jag köper yoghurt för ungefär trettio kronor litern, ett halvt kilo müsli för cirka sextio kronor, mjölk för i runda slängar tjugo kronor litern, tre hundra gram av billigaste sortens smörgåsmargarin för lite över tjugo kronor och sex tjocka skivor franska för tretton kronor, men jag kan i alla fall hitta en sjyst juice för ungefär sexton kronor litern.

Cikador

•maj 4, 2009 • Kommentera

Med värmen som har kommit så verkar cikadorna har vaknat, eller i alla fall en. Bra att det bara är en tänker ni kanske, men det är bättre när det är ett helt gäng som spelar. Nu är det bara en och då blir det mer ett irriterande pipande ljud som verkligen hörs än den ljudkuliss som bjuds på när det är ett helt gäng i farten. Den är för övrigt sjukt högljudd också, får den bar hjälp av ett par till av samma kaliber så kan de säkert vibrera ner betongbyggnaden vi bor i.

Presentförslag

•maj 2, 2009 • 3 kommentarer

Då mors dag börjar närma sig så har de givetvis börjat skylta lite i affärerna med lite smått och gott som man kan tänkas ge bort till sin kära mamma. Nu vet jag inte riktigt vad de brukar ge sina mammor här men jag hittade i alla fall det här paketet med Mariekex i butiken med speciell mors dagsförpackning där det bara är att skriva i vem det är till och från vem det är. Det var till och med två kronors rabatt på det med kupong, inte illa. Så enkelt kan det vara, de borde införa det här i Sverige också. ^^

Mariekex.

Mariekex.

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.